Krisberedskap

Tierps kommun har ingen allmän plan för krisberedskap. Den senaste antogs av fullmäktige 2017 och löpte ut tidigt 2019, varefter kommunen stått utan. Det är oklart hur många övningar och vilken beredskapsverksamhet kommunen har haft sedan 2018.

Den brinnande pandemin har blottlagt hur likgiltiga politikerna varit inför kommuninvånarnas hälsa och säkerhet. Kommunen måste raskt arbeta fram en ny beredskapsplan för den kommande perioden. Vi ser gärna att en sådan plan innehåller både strategier för samarbete med och uppbyggnad av civilsamhället, samt inrättande av beredskapslager. Utöver det vill vi komma till skott med den nödvattenplan som utlovats men sedan till synes glömts bort.

Sammanfattat vill vi:

  • Snarast inrätta en ny beredskapsplan som efterlevs
  • Öka samverkan med civilsamhället om krishantering
  • Inrätta kommunala beredskapslager
  • Stödja uppbyggnaden av civila beredskapsorganisationer
  • Värna lokal livsmedelsproduktion
  • Ta fram en kommunal nödvattenplan

Civilsamhället och krisberedskap

Grundstenarna när gäller samhällets motståndskraft i kristider är medborgarnas sammanhållning och samvetsgrannhet, det vill säga människors vilja och förmåga att ställa upp för samt hjälpa varandra. Senast under coronakrisen har vi sett hur lokala organisationer och enskilda medmänniskor spelat en oumbärlig roll i att stärka samhället och täcka upp där det offentliga inte räckt till. Därför är det väldigt viktigt att kommunens beredskapsplan bygger på ett starkt samarbete med de lokala föreningarna, samt ett tillvaratagande av frivilliga ur allmänheten. De ska i så stor utsträckning som möjligt vara en del av beredskapsarbetet.

Främst handlar det om de vanliga frivilligorganisationerna, såsom Röda korset, men kommunen kan som komplement stödja uppbyggnaden av mer renodlade civilförsvarsorganisationer. I första hand handlar det om att etablera en kår av utbildade volontärer som kommunen kan kalla in enligt avtal, en så kallad Frivillig resursgrupp. Drygt hälften av landets kommuner saknar en Frivillig resursgrupp och Tierp är tyvärr en av dem. Det kan också handla om att aktivt stödja lokala sektioner av de nationella frivilliga försvarsorganisationerna som tecknat avtal med Försvarsmakten.

Beredskap är något som gäller för hela samhället och i krissituationer är det viktigt att alla är med på noterna. Därför får inte kommunens beredskapsarbete begränsas till planer inom styret och övningar hos enskilda verksamheter, utan måste kommuniceras ut i allmänheten. Förutom civilsamhället kan exempelvis skolornas äldre årskurser spela en viktig roll – det som diskuteras i klassrummen brukar spridas även hemma i hushållen.

Beredskapslager och värnad livsmedelsproduktion

Sveriges sista offentliga livsmedelslager lades ner strax efter millennieskiftet. I samma veva avvecklades även andra beredskapslager – bland annat brände man upp miljontals sedan dess akut behövda andningsskydd. Politikerna avvecklade medicinlagren i samband med privatiseringen av apoteken. Man valde dessutom att skjuta över ansvaret för lagerhållningen till de privata företagen. Företag som idag opererar efter en “just in time”-modell utan lagerhållning och med långa och bräckliga transportkedjor.

Att spara in på dessa lager är ett högt spel, precis som att det är en tveksam idé för en privatperson att spara pengar genom att säga upp alla sina försäkringar. I en krissituation där produktionen eller importen av förnödenheter rubbas är statens och företagens beredskap minimal. Istället för att sätta blind tilltro till att staten eller marknaden ska lösa våra problem åt oss, måste vi i kommunen själva göra vad som krävs för att skydda våra medborgare. Tierpslistan vill därför inrätta ett kommunalt skyddslager för livsmedel, mediciner och annan nödvändig utrustning.

När produkter från lagren närmar sig utgångsdatum utan att användas är en rad lösningar tänkbara. Mat kan säljas rabatterat till utsatta grupper som fattigpensionärer. Medicin med mera kan i vissa fall doneras till sjukvården. Medicinlagring kan också ske i samarbete med apotek, där de genom avtal får ersättning för överskottlagerhållning.

En annan viktig del av kommunens arbete för att säkerställa mattillförseln är att värna den lokala livsmedelsproduktionen. Ju större andel av maten som produceras lokalt, desto säkrare är medborgarna om logistik- och handelskedjor bryts.

Nödvattenplan

De senaste årens varma somrar har gjort frågan om en kommunal nödvattenplan aktuell. Tierp har klarat sig förhållandevis väl, men det garanterar inte att så kommer vara fallet i framtiden. Det offentliga får inte misslyckas med sitt grundläggande ansvar att tillgodose medborgarna med rent dricksvatten. Även vid relativt sett mindre störningar kan det drabba lantbruk, med katastrofala följder för bönder, djur och livsmedelsproduktion.

En fungerande nödvattenplan är något som diskuterats av kommunens politiker i samband med somrar när faran stått för dörren, men sedan till synes glöms bort under säkrare tider. Det hör till idén med beredskap att man måste förbereda sig innan krisen redan är framme. Därför måste Tierps kommun snarast ta fram en nödvattenplan och kartlägga sina reserver. Detta kan med fördel göras på norduppländsk nivå, som en förlängning av det VA-samarbete som finns mellan Tierps Energi & Miljö och Östhammar vatten.

Stärka centrala samhällsfunktioner

Det brukar sägas att politiker alltid planerar för den senaste krisen, istället för nästa. Det är dock svårt att veta vilken karaktär nästa kris kommer ha. För att komma runt det är det viktigt att utöver särskilda åtgärder också öka samhällets motståndskraft i allmänhet.

Det handlar om att viktiga samhällsfunktioner är robusta – är offentlig verksamhet som idag hårt pressad i lugna tider blir det nämligen omöjligt för dem att klara sig väl i hårda. Välfärden behöver marginaler. Om platsbrist i vården innebär att patienter ibland får ligga i korridorer under lugna tider så blir det väldigt svårt att hitta mer plats under kristider. Bygger man nya kulturhus och crosshallar istället för att genomföra förebyggande underhåll av den infrastruktur som finns kan man inte garantera att den klarar katastrofer.

Beredskapen är således ännu en viktig anledning till att prioritera robust kärnverksamhet, som står på så fast grund att den klarar sig när vindarna blåser.