Företagande och arbete

Sammanfattat vill vi: 

●     Utforma kommunala upphandlingar så att lokala företagare enklare kan delta
●     Inkludera fler sektorer i lokal direktupphandling
●     Hålla nere avgifter, taxor och byråkratiska hinder för lokala företag
●     Uppmuntra till torghandel och uteserveringar
●     Uppmuntra lokala utvecklingsbolag i samråd med lokala aktörer
●     Samarbeta med industrin kring yrkesutbildning, miljö och markhushållning
●     Att kommunen ska bistå med att hitta nya ägare när industrier hotas lägga ner
●     Utveckla arbetsmarknadsenheten för att föra en aktiv arbetsmarknadspolitik

Upphandling för lokalt företagande 

En stor andel av kommunens utgifter består av upphandlade varor, tjänster och byggen. Vi vill att dessa resurser ska göra så stor nytta för medborgarna som möjligt och att de ska bidra till lokal tillväxt samt stärka den lokala arbetsmarknaden.  

Kommunen har på senare tid experimenterat med att avskilja upphandlingar av livsmedel i flera mindre delar, som annonseras i en digital tjänst riktad specifikt till lokala producenter. Vi vill att delar av upphandlingarna inom fler sektorer ska utföras på samma sätt. Det istället för att exempelvis teckna ett större ramavtal som låser upphandlingar till ett större företag någon annanstans i landet, eller utföra en större upphandling som enligt lag ska annonseras i hela EU.

På detta sätt kan man möjliggöra för lokala företag att rättvist konkurrera i upphandlingen och dessutom i större utsträckning ställa krav på goda villkor för de anställda. Istället för att låta skattepengarna läcka ur den lokala ekonomin till något storföretag på andra sidan EU så maximeras därmed nyttan de gör i kommunen och närområdet.

Mindre regelkrångel och lägre avgifter för företagen

Tierpslistan vill att kommunen ska främja lokalt företagande, inte stå i vägen för det. När butikslokaler står tomma mitt i centrala köpingen har något gått allvarligt fel. 

Vi vill minimera byråkrati och regelkrångel kring tillstånd och tillsyn. Kommunen ska inte agera paragrafryttare för sakens skull kring bygglov, uteserveringar, skyltning och dylikt.  

Vi vill bland annat skynda på övergången från förhandsdebitering av företagens avgifter till efterhandsdebitering. Vi vill också göra det så enkelt som möjligt att ha torghandel och uteservering. När kommunal mark inte används ska den kunna upplåtas för sådana ändamål. Ett sådant exempel är kommunhusets parkering, som mestadels står tom under delar av sommarhalvåret. 

Taxor och avgifter för de lokala företagen ska hållas låga. Politikernas ekonomiska prioriteringar får inte via bakdörren stjälpas över på företagen. 

Samhällsföretagande och lokal utveckling

På flera håll i landet har lokalsamhällen gjort framsteg med lokala utvecklingsbolag (“bygdebolag”) och andra former av samhällsföretagande. Gemensamt för dessa är att de bygger på brett deltagande och medborgerlig entusiasm. Oftast återinvesterar de dessutom vinsten lokalt.

Sådana verksamheter med direkt anknytning till lokal utveckling kan vara ett bra sätt att tillvarata lokalt engagemang och på så sätt binda kapital, investeringar och arbetstillfällen till kommunen och orterna. Det krävs dock att det breda engagemanget finns. Därför ska kommunen överlägga med lokala utvecklingsgrupper och liknande aktörer kring hur bygdebolag och dylikt kan uppmuntras samt vilken form kommunalt stöd kan ta. 

Samarbete med industrin

Det finns ingen motsättning mellan att arbeta för småskaligt och lokalt företagande och på samma gång verka för bevarandet av kommunens storindustriella tradition. Tvärtom är de större industrierna viktiga även för bärkraften i de mindre företagen och näringslivet i övrigt, särskilt i kommunens industri- och brukssamhällen. Det vanliga är att ett jobb inom industrin möjliggör för två till tre ytterligare jobb i andra sektorer. 

Kommunen har en viktig roll i att möjliggöra eventuella expansioner eller nyetableringar som kräver mark. Därför vill vi att kommunen prioriterar markaffärer och markbyten som gynnar industrin istället för att sälja kommunalägd mark för kortsiktig vinst. 

I första hand handlar det om samarbete och kontakt mellan kommunen och de större företagen på orten. Industrin är till viss del bunden till den plats den står på och har därför ett ömsesidigt intresse med lokalsamhället. Bland annat vinner företagen på utbildad arbetskraft, en samarbetsvillig offentlighet och lokal utveckling.  

Förebygg föroreningar och miljögifter 

Flera platser i kommunen har förorenats till följd av industriers verksamheter och dolda gifter försvårar idag bruk av mark på flera platser..

Istället för att kommunen senare ska stå upp till knäna i miljögifter och industrin får ett tungt saneringsansvar bör kommun och företag stödja varandra redan i det förebyggande arbetet. Kommunens tillsyn av potentiellt miljöfarlig verksamhet får inte bara gå ut på att sätta dit enstaka oseriösa företag, utan också att hjälpa seriösa företag att inte göra fel. 

En sådan ordning skulle gynna även de anställda – ämnen som är giftiga i marken är det inte sällan också på arbetsplatsen.  

Kommunen som förmedlare vid industrinedläggning 

När Karlit lades ner i början av 10-talet såg det länge först ut som att en annan aktör skulle ta över driften i Karlholm. Så blev inte fallet – istället skickades större delen av utrustningen och maskinerna till Tyskland.

I det fall att en större arbetsgivare lägger ner på en ort i kommunen kan politiken i mycket högre grad än nu agera förmedlare och bistå med att hitta nya potentiella ägare. Även vid nedläggning av drift kan kommunen göra skillnad i huruvida kapital stannar i kommunen eller skickas utomlands och huruvida industrilokalerna står tomma eller nyttjas av nya aktörer såsom små- och verkstadsindustri. 

Till skillnad från konkursförvaltare har kommunen både starkare kontakter till det övriga näringslivet i kommunen och dess företagarnätverk, makt över markhushållningen och möjlighet att skjuta till utbildning av arbetskraft för eventuell ny verksamhet. Allt detta ska användas för att bevara arbetstillfällen och kapital inom kommunen i så stor grad som möjligt. 

Aktiv kommunal arbetsmarknadspolitik 

Idag bedriver Tierps kommun stöd till arbetssökande via arbetsmarknadsenheten, AME. Det handlar då i huvudsak om individuell coachning i intervjuteknik och liknande åtgärder till den som sökt sig dit via kommunens individ- och familjeomsorg. 

Vi vill utveckla AME och genom den istället föra en mer aktiv arbetsmarknadspolitik. Det handlar bland annat om att upprätta utbildning och praktik i samarbete med företagen och vuxenskolan, där de arbetssökande får lära sig färdigheter som faktiskt behövs i det lokala näringslivet. 

En utvecklad variant av AME måste också proaktivt ha möjlighet att agera i tider då arbetslösheten ökar till följd av att företag lagt ner sin verksamhet. Kommunen ska möjliggöra för arbetare att övergå till en annan verksamhet istället för att förpassas till arbetslöshet. Långtidsarbetslösa ska aktivt hänvisas till AME från individ- och familjeomsorgen.