Kommunens ekonomi

Över en längre tid har tre teman i kommunens ekonomi varit konstanta: återkommande underskott, nedskärningar på välfärdens kärnverksamhet, och höjd skatt för medborgarna. Trots läget slösar kommunpolitikerna och tjänstemännen multum på förmåner åt sig själva, ideologiska prestigeutgifter, och enorma vansinnesprojekt såsom den oanvända crosshallen för 20 miljoner kronor.  

De ekonomiska problemen har varken lösts av skattehöjningarna eller kvalitetsänkningarna i välfärden. Tvärtom har kommunkassans nedåtspiral bara djupnat, inte minst som följd av slöseriet. Grundproblemet är bortsvävade politiker med både huvud och fötter bland molnen.  

Vi vill:

●     Undvika tvära kast i kommunalskattenivån
●     Sätta välfärdens kärna först
●     Inga fler vansinniga “investeringar”
●     Sluta hyra kontor för kommunens tjänstemän i andra kommuner
●     Skära i byråkratin
●     Slopa enprocentsregeln för utsmyckning vid byggnationer
●     Minska konstinköpen och sälja delar av de befintliga samlingarna
●     Banta politikerförmånerna
●     Minska de invandringsrelaterade kostnaderna
●     Motverka social dumpning – Vi är inte Solnas socialkontor

Kommunalskatten

Tierpslistan är kritisk till tvära kast i skattenivån. Man måste respektera att kommunalskatten slår mot de med lägst inkomster, och att det därför krävs goda skäl för att dra upp reglagen. Samtidigt skriker den kommunala kärnverksamheten efter mer resurser. 

Så länge kommunen årligen slösar bort stora summor är vi alltså skeptiska till en ny skattehöjning. På motsvarande sätt är vi så länge kärnverksamheten lider skeptiska till en skattesänkning. Varje förslösad skattekrona är en stöld från folket, och först när hålen i kommunkassan är lagade kan man avgöra var skattenivån behöver ligga. 

Sätt välfärdens kärna först 

Att Tierpslistan vill prioritera välfärdens kärna innebär att vi hellre vill se besparingar på andra budgetposter. Många av dessa är dock heliga kor för flera eller alla av de etablerade partierna. Till skillnad från dem är vi villiga att vända på varje sten för att rädda kommunens välfärd, och beredda att samarbeta med samtliga partier när vi kan hitta samsyn i enskilda besparingsfrågor. 

Nej till fler vansinnesprojekt 

Tierps kommun drunknar i låneskuld. Totalt har kommunen en skuld på över två miljarder kronor. Det motsvarar drygt hundratusen kronor per medborgare och innebär att kommunen är en av landets mest skuldsatta. Det är inte särskilt konstigt när politikerna “investerat” i vansinnesprojekt efter vansinnesprojekt med tveksam demokratisk förankring.  

Bara bygget av den nya crosshallen lånefinansierades med över 20 miljoner – och den byggdes för en motorcrossprofil vid Högbergsskolan som inte ens blev av. 

Kvintetten anser att lösningen på den ansamlade skulden är att rea ut kommunens tillgångar och låta privata aktörer sköta investeringarna framöver. Det är dock inte svaret, av samma anledning som man inte bäst går ner i vikt genom att skära av sig armen. Att kommunen äger fastigheter, mark och verktyg är det som ger kommunen ekonomiska muskler. 

Det som behövs är snarare att investeringsprogrammet för en gång skull underkastas förnuft och folkförankring. Om kommunens investeringar syftar till gammalt hederligt samhällsbygge och tillväxt, snarare än politikers prestige och nycker, ska utvecklingen gå att vända.  

Kontoren i Uppsala och Gävle 

De flesta förväntas resa in till där de faktiskt jobbar. Det slipper dock de av Tierps tjänstemän som bor i de närliggande storstäderna. Genom att kommunen betalar för dyra kontor i centrala Uppsala och en plats vid “Gevaliapalatset” i Gävle kan tjänstemännen istället helt enkelt unna sig att strunta i en kort upptågsresa till kommunen de förvaltar. Vad skickar det egentligen för signaler? Vi vill säga upp dessa kontor och be tjänstemännen resa in till sitt arbete som alla andra, alternativt hitta en lösning med kommunen som möjliggör att en del av jobbet görs hemifrån. 

Byråkrati 

Under det nya styret har de allra flesta nedskärningspaket börjat som förslag från kommunens tjänstemän. Att besparingar på just byråkrati och tjänstemännens egna förmåner ofta glömts bort och utelämnats är alltså inte så konstigt. Det duger inte. Kommunen måste effektiviseras uppifrån och ner. Därför vill vi skära i kostnaderna för kommunens chefer, mellanchefer, administratörer och kommunikatörer, hellre än att skära ner på skola, vård eller omsorg. 

Att skära i byråkratin innebär också att avvisa de dyra konsulttjänster och certifieringar som partierna i den styrande minoriteten föreslår. Att sälja sådana till kommuner har idag blivit en mångmiljonindustri. Gemensamt för certifieringar är att de sällan utvärderas. Attityden är ofta snarare att se dem som någon slags avlatsbrev kommunen köper för att urskulda sig från kritik, som med Miljöpartiets föreslagna “miljöcertifieringar” eller andra värdegrundsdiplom. I andra fall kan det handla om att betala dyra managementkonsulter för att berätta hur man ska hyvla i verksamheten. Vi ser hellre att kommunen hör med sin egen personal hur samma peng istället kan användas för att faktiskt förbättra arbetet. 

Enprocentsregeln och utsmyckning

Konst är subjektivt, varför det är väldigt svårt att dra en direkt koppling mellan kostnaden för given konstupplevelse och dess värde. Därför är det märkligt att kommunen under svåra ekonomiska förhållanden tillämpar enprocentsregeln. Den innebär att en procent av budgeten för varje kommunalt bygge, oavsett vilket, ska gå till utsmyckning.  

En procent kan verka som lite, men för stora projekt är det mycket pengar i absoluta tal. Samtidigt garanterar enprocentsregeln inte att konstupplevelsen blivit den bästa möjliga för pengarna. Det finns otaliga kommunala byggen som vittnar om att medborgarna, som enligt regeln tvingats betala för utsmyckningen, inte alltid är nöjda med det de fått. 

Även utöver enprocentsregeln spenderar kommunen en hel del pengar på att köpa in professionell konst och på olika sorters aktiv subvention av “proffskonstnärer” – trots att kommunen redan har en konstsamling på över tusen verk. Vi vill lägga ner den subventionen och sälja av delar av det konstbeståndet för att istället finansiera den eftersatta välfärden. 

Vi tror att utsmyckning kan göras både billigare och till större glädje för gemene man än nu. Läs mer i vårt kulturprogram. 

Politikerförmåner

Tillsammans kostar alla politikerarvoden och ersättningar i Tierps kommun 8 660 000 kronor om året. Utöver det går mångmiljonbelopp ur kommunkassan till samma politikers partiapparater genom partistödet. Politikerna säger att du för kommunens bästa måste acceptera att dina barn får mindre hjälp i skolan och dina föräldrar får leva sina sista år i en sönderstressad äldreomsorg. Hur ska man kunna respektera dem som kräver uppoffringar av dig och dina kära, när de själva inte är beredda att offra en enda krona av sitt skattefinansierade överflöd? Mer om detta i vårt politiker- och demokratiprogram. 

Invandring

Den förda invandringspolitiken har inte varit hållbar ur varken mänsklig eller ekonomisk synvinkel. Om mottagandet hålls på en nivå där det blir möjligt att på riktigt införliva invandrarna i samhället och arbetsmarknaden kan invandringens kostnader däremot med tiden gå från överväldigande till hanterbara. Vår invandringspolitik handlar dels om besparingar på kort sikt, men kommer också genom assimilering innebära lägre sociala och ekonomiska kostnader på lång sikt. Mer om det i vårt invandringsprogram. 

Motverka social dumpning – vi är inte Solnas socialkontor 

Det har de senaste åren uppdagats att rika kommuner lastar över invånare utan egen försörjning eller bostad på fattigare kommuner, så kallad social dumpning. De rikare kommunerna slipper ta hand om utsatta eller hjälpa dem tillbaka på fötter – och låter istället kommuner med sämre förutsättningar stå för notan.

Tierps kommun är inte förskonad. Vi har enligt uppgifter fått ta emot och stå för kostnaden för utsatta från Solna stad. 

Staten har påbörjat ett långsamt maskineri för att åtgärda social dumpning, men här krävs det redan nu pondus från politikerna i de utsatta kommunerna. Vi måste utreda fall av social dumpning och åtgärda dem innan de hinner fullbordas. Vidare bör vi skära av den eventuella åtkomsten till “dumpningsbostäder” i Tierps kommun.